Jämförelse av LLM:s sammanfattningsförmåga

8 versioner av llama3 (Meta+) och 5 versioner av phi3 (Microsoft) LLM

Sidinnehåll

Testar hur modeller med olika antal parametrar och kvantisering beter sig.

Jag körde 13 AI-modeller, alla tillgängliga för självhosting, som sammanfattade en artikel om Appeal to Emotions logiska fallacy. Denna artikel har inte mycket “vatten”, all information är mycket koncentrerad.

Vad vi vill se i sammanfattningen: en lista över

  1. Appeal to Fear or Consequences
  2. Appeal to Guilt
  3. Appeal to Ridicule
  4. Appeal to Anger
  5. Appeal to Spite
  6. Appeal to Disgust
  7. Appeal to Flattery
  8. Appeal to Pity
  9. Appeal to Patriotism
  10. Playing the Nazi card

Följande är inte Appeal to Emotions, så jag förväntar mig inte att de ska vara med i sammanfattningen, men jag skulle inte klaga om de är där, även om det inte ger extra poäng för dessa.

  • Pooh-pooh
  • Wishful thinking

Ollama hosting for LLMs - logo

Jag har kört sammanfattningen två gånger, och resultaten var ibland mycket olika. Jag använde Ollama för att hosta modellen, gjorde ingen temperaturjustering. För varje korrekt detektering ger jag LLM 1 poäng. Så det maximala antalet poäng som en AI-modell kan få i en körning är 10, och totalt är det 20.

Modellerna llama3-gradient:8b-instruct-1048k-q8_0, llama3-gradient:8b-instruct-1048k-fp16, dolphin-llama3:8b-256k-v2.9-fp16 har ytterligare justerats av tredje part, de har fördelen av ett större kontextfönster jämfört med meta-modellerna. Jag har lagt till dem här också, för att se hur de presterar. Gradients var bra, Dolphin var det inte.

Resultatet

Modellnamn och version 1:a körningens poäng 2:a körningens poäng Totala poäng Kommentarer
phi3:3.8b-mini-4k-instruct-q4_K_M 1 4 5 Ser inte mycket
phi3:3.8b-mini-instruct-4k-fp16 4 3 7 För många falska positiva
phi3:14b-medium-128k-instruct-q6_K 3 4 7
phi3:14b-medium-4k-instruct-q8_0 4 7 11
phi3:14b-medium-4k-instruct-f16 6 6 12 Hallucinationer
llama3:8b-instruct-q4_0 9 10 19 Trevlig överraskning
llama3:8b-instruct-q8_0 10 9 19
llama3:8b-instruct-fp16 10 10 20 Mycket bra!
llama3:70b-instruct-q2_K 10 9 19 Missade Nazi-kortet
llama3:70b-instruct-q6_K 10 10 20 Fantastiskt! Vem har så mycket RAM?
llama3-gradient:8b-instruct-1048k-q8_0 9 9 18 Konstig kommentar om NC men okej.
llama3-gradient:8b-instruct-1048k-fp16 10 8 18
dolphin-llama3:8b-256k-v2.9-fp16 3 0 3 Vad gjorde de med dessa tre fina små lamorna?

Slutsatsen

Mina favoriter:

  • llama3:8b-instruct-fp16 - vinnare i medium-viktkategori
  • llama3:70b-instruct-q6_K - vinnare i tungvikt, llama3:70b-instruct-q2_K inte långt efter
  • llama3:8b-instruct-q4_0 & llama3:8b-instruct-q8_0 för mycket bra peka på nästan alla punkter, relativt lättviktiga

Alla Phi3-modeller presterade inte bra för mig.

Sammanfattningar av modellutdataexempel

phi3:3.8b-mini-4k-instruct-q4_K_M

Appell till känslor, eller argumentum ad passiones, är handlingen att övertyga någon genom att väcka emotionella reaktioner istället för att tillhandahålla logiskt resonemang. Denna teknik faller under en bredare kategori känd som Röda häringsfällor eftersom den avleder uppmärksamheten från huvudfrågan.

Flera specifika typer av appeller till känslor har identifierats:

Appell till rädsla eller konsekvenser (argumentum ad consequentiam) Detta sker när ett påstående görs baserat på potentiellt negativa utfall som kan uppstå om ett visst handlingsförlopp inte vidtas, trots brist på stödjande bevis. Det kan ses som ett försök att skrämma någon till att instämma med ens ståndpunkt. Exempel inkluderar:

  • “Om vi inte börjar spara till universitet direkt efter att vårt barn är födt, kan de missa möjligheter till högre utbildning.”
  • “Om du inte går på universitet, kan konsekvenserna lämna dig oförberedd för en framgångsrik karriär.”

Pooh-pooh (argumentum ad verecundiam) Denna fälleri involverar att avfärda ett argument eller ståndpunkt som irrelevant eller oviktigt utan att behandla dess faktiska innehåll. Det är en kombination av en straw man-fälleri och appell till förakt, där personens idéer trivialiseras genom hån eller sarkasm istället för logisk debatt. Ett exempel skulle vara:

  • “Varför ska vi ens överväga att investera i kryptovalutor när det låter som en absurd idé?”

Appell till okunnighet (argumentum ad ignorantiam) Denna fälleri hävdar att ett påstående måste vara sant enbart därför att det inte finns bevis emot det, eller vice versa. Den utnyttjar frånvaron av information istället för att tillhandahålla substantiellt bevis för ens argument:

  • “Ingen har bevisat att klimatförändringen inte är verklig; därför bör vi tro på dess existens.”

En appell till känslor är en logisk fälleri som inträffar när ett argument manipulerar känslor istället för att appellera till logik eller resonemang. Denna taktik involverar att utnyttja rädsla, ilska, medlidande, smicker och andra starka känslor för att övertyga andra utan att presentera välgrundade bevis eller rationella argument för den position som förespråkas.

Typer av appell till känslor:

  1. Appell till rädsla (Argumentum ad Ignorantiam) Denna fälleri involverar att väcka rädsla hos en publik genom att föreslå att något fruktansvärt kommer att hända om ett visst handlingsförlopp inte vidtas eller det motsatta följs, utan att tillhandahålla substansiella bevis för sådana utfall. Målet är ofta att manipulera individer till att fatta beslut baserat på känslor istället för förnuft.

Exempel: “Om vi inte börjar spara till universitet direkt efter att vårt barn är födt, kommer de troligen att belastas med oöverstiglig studentskuld och möta en osäker framtid.”

  1. Appell till medlidande (Argumentum ad Misericordiam) Denna fälleri söker sympati från publiken genom att väcka medlidande för en person eller grupp, med deras uppfattade olycka som grund för ett argument, utan att behandla den faktiska frågan.

Exempel: “Vår stads insamlingsinsatser har varit låga; vi måste agera nu för att hjälpa de behövande, trots att vi inte har starka bevis för att dessa medel kommer att användas effektivt.”

  1. Appell till smicker (Argumentum ad laudbam) Denna taktik involverar att komplimera publiken eller en individ som är involverad, med avsikten att distrahera från bristen på logiskt argumentation eller bevis som stöder ett påstående.

Exempel: “Din insikt om detta ämne är oöverträfflig; därför måste du instämma med att vårt företags tillvägagångssätt för miljömässig hållbarhet är det bästa.”

  1. Appell till auktoritet (Argumentum ad verecundiam) Även om det inte uteslutande handlar om känslor, kan appell till auktoritet manipulera känslor genom att utnyttja respekt och vördnad för en person eller institution, även när denna auktoritet inte är relevant för argumentets ämne.

Exempel: “Kända psykologen Dr. Smith stöder detta utbildningsprogram; därför måste det vara effektivt.”

  1. Reductio ad Hitlerum (en form av appell till känslor) Detta är en specifik typ av fälleri som involverar att jämföra en motpartens åsikt med Adolf Hitler eller nazismen, i ett försök att diskreditera deras ståndpunkt genom association utan att engagera sig i argumentet självt. Denna taktik bygger på att väcka starka negativa känslor kopplade till historiska grymheter.

Exempel: “Alla som förespråkar fri marknadspolitik är lika missledda som en nazist.”

Varför appell till känslor kan vara vilseledande:

Appell till känslor kan vara övertygande eftersom människor är naturligt emotionella varelser, och dessa appeller ofta resonerar på en intuitiv nivå. De går dock förbi kritiskt tänkande och logisk analys, vilket leder till beslut baserade på känslor istället för fakta eller rationella argument. Detta gör att appeller till känslor är kraftfulla men till slut bedrägliga i konstruktionen av välgrundade argument.

phi3:3.8b-mini-instruct-4k-fp16

Känsloargument: En omfattande översikt

Känsloargument är en retorisk strategi som försöker påverka åsikter genom att väcka starka känslor istället för att presentera solida argument. Denna form av övertygande utnyttjar mänsklig psykologi, där emotionella reaktioner ofta kan överskugga rationella tankeprocesser. I denna sammanfattning kommer vi att utforska de olika manifestationerna av känsloargument och deras implikationer på diskussionen:

Definition

Känsloargument, även känt som argumentum ad passiones eller för barnens skull, är ett försök att övertyga någon genom att appellera direkt till deras emotionella tillstånd. Denna taktik undergräver logiskt resonemang och kritiskt tänkande till förmån för att generera omedelbara men obefogade reaktioner. Det är en del av flera informella fallacier som utmanar argumentens giltighet genom emotionellt laddad språk istället för faktiska bevis.

Manifestationer

Känsloargument kan ta olika former, inklusive:

  1. Skrämselargument (Ad Baculum): Detta inträffar när någon använder skrämseltaktik eller hot för att tvinga andra att acceptera en viss åsikt. Till exempel, “Du måste stödja denna politik eftersom att inte göra det skulle leda till katastrofala konsekvenser.”
  2. Medlidandeargument (Ad Misericordiam): Innebär att väcka medlidande eller sympati för att få samtycke. Ett exempel på detta skulle kunna vara, “Vi kan inte ignorera dessa barns lidande; vi måste agera nu!”
  3. Kärleks-/tillgivenhetsargument (Appeal to Emotion - Ad Pathos): Utnyttjar kärlek eller tillgivenhet för att påverka åsikter. Till exempel, “Stöd våra lokala företag så att de kan skapa jobb och ta hand om familjerna i vårt samhälle.”
  4. Traditionsargument (Argumentum ad Antiquitatem): Föreslår att ett handlingsförlopp är rätt eftersom det har följts traditionellt eller historiskt utan att överväga dess förtjänster. “Våra förfäder gjorde det på det här sättet, så ska vi också!”
  5. Glidande backe (Kausal fallaci): Hävdar att en initial handling kommer att leda till en serie negativa händelser, ofta med skräck som grund för argumentet. Till exempel, “Om vi legaliserar marijuana kommer det oundvikligen att leda till utbredd drogmissbruk.”
  6. Auktoritetsargument (Argumentum ad Verecundiam): I motsats till denna fallaci är ett auktoritetsargument inte primärt baserat på emotionell manipulation utan snarare den uppfattade expertisen hos en person eller institution. Det kan dock korsas med känslor när individer använder respekterade figurers åsikter för att väcka känslor som förtroende eller beundran.
  7. Okunnighetens argument (Argumentum ad Ignorantiam): Hävdar att något är sant eftersom det inte finns bevis som motsäger det. Även om det inte enbart förlitar sig på emotionella appeller kan det vara sammanvävt när individer använder osäkerhet som ett medel för att väcka rädsla eller ångest.
  8. Pooh-pooh (Föraktlig förakt): Avfärdar ett argument utan att överväga dess förtjänster men kombinerar ofta med föraktliga attityder och förolämpningar. “Den här idén är absurd; du skojar säkert.”
  9. Önsketänkande (Wishful Thinking Fallacy): Innebär att man önskar att något är sant, istället för att objektivt bedöma bevisen. Till exempel, “Jag är säker på att allt kommer att gå bra perfekt eftersom jag känner mig så positiv om det!”
  10. Reductio ad Hitlerum (Felaktig jämförelse): Försöker diskreditera ett argument genom att associera det med Adolf Hitler eller Nazityskland, utnyttjar negativa känslor istället för att behandla det aktuella ämnet. “Din tro på yttrandefrihet är som en nazists.”
  11. Att spela nazikortet (Skuldbeläggning genom association): Liknande Reductio ad Hitlerum men inkluderar också att utnyttja skuld eller skam som är förknippad med historiska händelser. Denna fallaci söker underminera ett argument baserat på negativa associationer istället för logiskt resonemang.

Slutsats

Känsloargument är en utbredd taktik som används i olika former av kommunikation, från politiska tal och reklam till personliga samtal. Även om att engagera sig i känslor kan vara en kraftfull aspekt av övertygande, att enbart förlita sig på denna metod undergräver vikten av kritiskt tänkande och rationell diskussion. Att känna igen och förstå dessa fallacier är avgörande för att främja hälsosamma diskussioner och fatta informerade beslut baserade på välgrundat resonemang.

Känsloargumentet, även känt som argumentum ad passiones, är en logisk fallaci där ett argument försöker övertyga genom att väcka starka känslor istället för att presentera rationella argument. Denna typ av argument faller under den bredare kategorin informella fallacier och handlar specifikt om de som manipulerar känslor för att påverka åsikter.

Typer av känsloargument

Det finns flera varianter av denna logiska fallaci, var och en som riktar in sig på olika känslor:

  1. Skräckargument (argumentum ad consequentiam): Detta inträffar när ett argument försöker övertyga andra genom att väcka rädsla för konsekvenserna utan belägg. Till exempel att påstå att att misslyckas i universitet skulle leda till en katastrofal världsomfattande kollaps på grund av överbefolkning om inte högre utbildningsinstitutioner fanns.

  2. Skuldbeläggande argument: I denna variant väcks känslor som skuld för att manipulera publikens omdöme. Det innebär ofta att antyda att någon är fel eller inte förtjänar en viss position genom att appellera till deras uppfattade brister. Till exempel att säga att en individ förespråkar högre skatter eftersom de inte äger egendom kan orättvist porträttera dem i negativ dager.

  3. Pooh-pooh-fallaci: En kombination av straw man och skrattargument där argumentet avfärdas utan allvarlig övervägande, ofta trivialiseras eller förminskas med förakt. Ett exempel skulle vara att minimera någon stöd för Bitcoin genom att säga att att överväga dess framtida implikationer är en slöseri med tid - en form av flykt från verkligheten istället för rationell debatt.

  4. Reduktionsargument (reductio ad Hitlerum): Denna fallaci innebär att associera en motsatt åsikt med Adolf Hitler eller Nazityskland, antyda att ens åsikt är fläckad av en liknande hatisk ideologi. Ett exempel skulle vara att påstå att någon som ogillar rökning ställer sig på linje med nazismens grymheter på grund av sin ståndpunkt mot det.

Ytterligare logiska fallacier relaterade till känsloargument

Även om den här guiden fokuserar på olika känsloargument finns det flera andra logiska fallacier som ofta involverar manipulation av känslor eller emotionella reaktioner:

  • Auktoritetsargument (argumentum ad verecundiam): Detta inträffar när någon gör ett påstående baserat enbart på åsikten hos en auktoritetsperson, istället för att presentera bevis.
  • Ad Hominem (argumentum ad hominem): Ett angrepp på en persons karaktär eller omständigheter som gör ett argument, istället för att behandla deras faktiska påståenden.
  • Falsk dikotomi (svart-vitt-tänkande): Att presentera en situation som att den bara har två extrema alternativ när det finns fler möjligheter.
  • Glidande backe: Att föreslå att en handling kommer att leda till en serie negativa konsekvenser utan tillräckliga bevis för en sådan kausalitet.
  • Hastig generalisering: Att göra ett brett påstående baserat på otillräckliga eller partiska bevis, ofta leder till stereotypa slutsatser.

Dessa logiska fallacier kan alla påverka kvaliteten och giltigheten hos argument genom att förlita sig på emotionell manipulation istället för välgrundat resonemang och faktiskt stöd.

phi3:14b-medium-128k-instruct-q6_K

Känsloargument är en fallaci som försöker övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för genom rationell argumentation. Denna typ av argument tillhör gruppen rödhäcksfallacier och inkluderar flera specifika varianter, såsom:

  1. Skräckargument eller konsekvenser - att göra ett argument baserat på att väcka rädsla utan att presentera bevis (t.ex. “Den gudomliga ordningen måste existera. Annars skulle alla galaxer falla på jorden i en apokalyps.”).
  2. Skuldbeläggande argument - att koppla motsatt åsikt till oegentligheter som resulterar i känslor av skuld eller skam (t.ex. “Om vi inte börjar spara till universitet direkt efter att ett nyfött barn dyker upp, kanske vi ångrar det senare”).
  3. Skrattargument - att visa motståndarens argument som absurd eller roligt istället för att bevisa poängen direkt (t.ex. “Bitcoin som en säker hamn? Är det ens värt att överväga?” som svar på någon som ser Bitcoin som en lämplig investeringsmöjlighet).
  4. Pooh-pooh-fallaci - att avfärda ett argument genom att viftas bort det utan allvarlig övervägande, kombinerar aspekter av straw man och skrattargument (t.ex. “Bitcoin som en säker hamn? Är det ens värt att överväga?” när man frågas om Bitcoins potential som investering).
  5. Önsketänkande - att tro att något är sant eftersom det tillfredsställer fantasin, inte baserat på bevis eller verklighet (t.ex. “Jag tror att saker kommer att gå bättre än prognostiserat eftersom det gör mig varm och tillfreds”).
  6. Att spela nazikortet - att attackera någon ståndpunkt genom att associera dem med Adolf Hitler på grund av en delad åsikt (t.ex. “Om du är emot rökning, innebär det att du är en nazist”).

Andra vanliga logiska fallacier inkluderar:

  • Auktoritetsargument
  • Ad Hominem
  • Falsk dikotomi
  • Glidande backe
  • Hastig generalisering

För mer information om känsloargument och andra logiska fallacier, hänvisa till de länkar som tillhandahålls.

Texten ger en översikt över den logiska fallacin “känsloargument”. Detta innebär att övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att använda rationella argument, och det faller inom gruppen rödhäcksfallacier. Olika specifika former inkluderar:

  1. Skräckargument eller konsekvenser (argumentum ad consequentiam): Att skapa rädsla för potentiella utfall utan bevis. Exempel: “Den gudomliga ordningen måste existera; annars kommer jorden att möta apokalyps.”
  2. Skuldbeläggande argument: Att associera motståndarens åsikt med skuldbeläggande oegentligheter. Exempel inkluderar förväntande, reaktiv och existentiell skuldbeläggande appeller i olika sammanhang.
  3. Skrattargument (hästskrattet): Att avfärda ett argument genom att visa det som löjligt eller roligt istället för att bevisa poängen direkt. Exempel: “Demokrati? Varför bry sig när du kan ha det bästa av båda världar?”
  4. Pooh-pooh-fallaci (föraktlig överlägsenhet): Att försumma ett argument som ovärdigt utan allvarlig övervägande, kombinerar straw man-fallaci och skrattargument-taktik. Exempel: “Bitcoin som en säker hamn - Är det ens värt att överväga?”
  5. Önsketänkandefallaci: Att tro att något är sant eftersom det är tillfredsställande eller flyktigt istället för rationell bevisbaserad verklighet. Exempel: “Jag tror att saker kommer att bli bättre; det gör mig varm och tillfreds.”
  6. Att spela nazikortet (reductio ad Hitlerum): Att sänka någon annans ståndpunkt genom att associera deras åsikt med Adolf Hitler, skapa en stark negativ emotionell appell.
  7. Andra logiska fallacier som nämns är:
    • Auktoritetsargument
    • Ad Hominem
    • Falsk dikotomi (svart-vitt-tänkande)
    • Glidande backe
    • Hastig generalisering

Texten erbjuder också ytterligare resurser för mer information om känsloargument.

phi3:14b-medium-4k-instruct-q8_0

En appell till känslor är en typ av logisk felaktighet där någon försöker övertyga andra genom att väcka deras känslor istället för att presentera rationella argument. Denna övertygande taktik tillhör gruppen Röd Häring-felaktigheter och har flera specifika varianter, inklusive:

  1. Appell till rädsla eller konsekvenser: Att presentera ett skrämmande utfall utan bevis. Exempel: “Den gudomliga ordningen måste existera; annars skulle alla himlakroppar krocka i en apokalyps.”
  2. Appell till skuld: Länkar motsatt åsikt med oegentlighet, vilket orsakar känslor av skuld eller ansvar. Exempel inkluderar Anticipatory Guilt och Existential Guilt Appeals som välgörenhetsannonser.
  3. Appell till förakt: Att göra ett argument absurt genom skratt, vilket avleder från den faktiska frågan. Exempel: “Demokrati är för bönder!”
  4. Att spela nazikortet (Reductio ad Hitlerum): Att associera någon annans åsikt med Adolf Hitler för att diskreditera den baserat på en stark negativ koppling.
  5. Andra felaktigheter som Appell till auktoritet, Ad Hominem, Falsk dikotomi, Halvklippt resonemang och Hastig generalisering är också vanliga i debatter men inte direkt relaterade till att appellera till känslor.

Definition: En appell till känslor, även känd som argumentum ad passiones eller ‘för barnens skull’, är ett försök att övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att presentera ett rationellt argument. Denna felaktighet faller under gruppen röd häring av informella logiska felaktigheter och har flera specifika varianter:

Appell till rädsla eller konsekvenser

Detta sker när argument framförs baserat på potentiellt negativa utfall utan stödjande bevis, till exempel “Den gudomliga ordningen måste existera. Om den inte gjorde det, skulle alla galaxer, planeter och kometer falla på jorden i en stor apokalyps.”

Appell till skuld

Ett argument som associerar en position med oegentlighet eller skuld kan ta tre former: Anticipatory Guilt (känsla av skuld för framtida handlingar), Reactive Guilt (upplevelse av skuld efter att en handling har vidtagits) och Existential Guilt (en allmän känsla av skuld). Till exempel: “Rösta inte emot denna policy; tänk på barnen som kommer att lida.”

Appell till ilska

Denna typ involverar argument som väcker ilska eller upprördhet mot en person, grupp eller fråga. Ett exempel skulle kunna vara: “Hur kan du stödja dessa policys när de uppenbarligen skadar vårt samhälle?”

Appell till medlidande

Dessa argument syftar till att generera sympati för någon för att påverka åsikter eller handlingar. Till exempel: “Var snäll och donera pengar för att hjälpa detta fattiga barn att överleva.”

Appell till smicker

Denna typ använder komplimanger för att vinna stöd, till exempel “Du är den smartaste personen här; säkert förstår du varför min idé är bäst.”

Appell till förakt

Argument som häcklar eller förminskade en motstående åsikt syftar till att göra den verka dum. Exempel: “Endast en dum person skulle tro på klimatförnekelse idag.”

Att spela nazikortet (Reductio ad Hitlerum)

En felaktighet där någon diskrediteras för att dela åsikter med historiska figurer som Adolf Hitler, oavsett sammanhang eller noggrannhet. Exempel: “Du kan inte lita på hans argument; han har åsikter liknande Hitlers.”

Önsketänkande

Denna variant involverar att tro på något eftersom det känns bra istället för att det stöds av bevis eller verklighet. Ett exempel är: “Jag tror att vi kommer att nå Mars inom det kommande decenniet bara för att jag vill ha den framtiden för mänskligheten.”

Andra vanliga logiska felaktigheter inkluderar Appell till auktoritet, Ad Hominem (argument mot en persons karaktär), Falsk dikotomi och Halvklippt resonemang. Mer information kan hittas i de tillhandahållna resurserna om informella logiska felaktigheter.

phi3:14b-medium-4k-instruct-f16

Appell till känslor är en logisk felaktighet där någon försöker övertyga andra genom att appellera till deras känslor istället för att presentera rationella argument. Denna kategori av felaktigheter inkluderar flera specifika varianter:

  1. Appell till rädsla eller konsekvenser: Att argumentera för att något måste vara sant eftersom dess motsats skulle leda till ett negativt utfall, utan att tillhandahålla bevis för påståendet. Exempel: “Den gudomliga ordningen måste existera; annars skulle alla galaxer och planeter falla på jorden i en apokalyps.”
  2. Appell till skuld: Att koppla en motstående åsikt till oegentlighet eller skuld, med hjälp av tre typer av skuld - Anticipatory, Reactive och Existential. Exempel för Existential Guilt Appeal: “Om vi inte börjar spara på universitet direkt efter att ett nyfött barn har kommit, kanske vi inte har tillräckligt med tid och ångrar det senare.”
  3. Appell till medlidande: Att utnyttja sympati eller medkänsla för att stödja ett argument utan att tillhandahålla relevant bevis. Exempel: “Hur kan du vägra hjälp till dessa fattiga barn?”
  4. Reductio ad Hitlerum (Att spela nazikortet): Att associera någon annans ståndpunkt med Adolf Hitler, vilket implicerar att åsikten är felaktig eftersom den hållits av en berömd figur.
  5. Appell till smicker: Att använda komplimanger och beröm som bevis för ett argument utan att tillhandahålla logiskt resonemang eller bevis. Exempel: “Du är en så smart person; du vet säkert att detta är sant.”
  6. Bandvagnsargument (Argumentum ad Populum): Att anta att något måste vara korrekt eftersom det är populärt eller brett accepterat av andra.
  7. Appell till förakt: Att hånas över ett argument istället för att adressera dess förtjänster, i ett försök att diskreditera åsikten med hån och sarkasm. Exempel: “Åh, ja! Att tro på Bigfoot är lika rimligt som att tro på utomjordingar.”
  8. Appell till okunnighet: Att påstå att något måste vara sant eftersom det inte har bevisats falskt (och vice versa).
  9. Appell till naturen: Att argumentera för att något är gott eller rätt endast därför att det är “naturligt” eller överensstämmer med naturen, utan att ta hänsyn till möjligheten av skadliga eller negativa aspekter.
  10. Önsketänkandefelaktighet: Att tro på ett påstående endast baserat på dess önskvärdhet istället för något bevis som stöder det.

Dessa exempel visar hur känslor kan manipuleras för övertygande, ofta leder till felaktigt resonemang och beslut som inte grundas i logik eller fakta.

En appell till känslor är en logisk felaktighet som försöker övertyga någon genom att appellera till deras känslor istället för att använda rationella argument. Den inkluderar olika specifika varianter såsom:

  1. Appell till rädsla eller konsekvenser - att få andra att frukta ett utfall utan stödjande bevis, t.ex. “Om vi inte studerar vid universitetet, kommer alla galaxer och planeter att kollapsa i en stor apokalyps.”
  2. Appell till skuld - att koppla motstående åsikter till oegentlighet som leder till skuld, till exempel att förutse ånger över att inte spara tidigt på universitetskostnader.
  3. Appell till förakt - att göra motståndarens argument verka absurt eller roligt istället för att bevisa deras poäng direkt, t.ex. “Demokrati? Kanske borde vi ge hundar rösträtt också!”
  4. Appell till ilska - att väcka ilska hos sig själv eller andra för att få dem att instämma med ens åsikt, som argumentet för strängare vapenlagar efter masskjutningar.
  5. Appell till medlidande - att väcka sympati för någon eller något, ofta leder till en partisk slutsats, som att stödja en medarbetare endast baserat på deras personliga svårigheter istället för arbetsprestation.
  6. Pooh-pooh-felaktighet - att avfärda ett argument som ovärdigt att överväga utan att adressera dess förtjänster, t.ex. “Bitcoin som en säker hamn? Är det ens värt att överväga?”
  7. Önsketänkandefelaktighet - att tro att något är sant bara för att det är trevligt eller tröstande istället för att vara baserat på bevis, som att förvänta sig gott väder utan att kolla väderprognosen.
  8. Att spela nazikortet (Reductio ad Hitlerum) - att sänka någon annans ståndpunkt genom att associera den med Adolf Hitler eller liknande figurer för att diskreditera åsikten, som att anklaga anti-rökare-förespråkare för att vara nazister eftersom Hitler också var emot rökning.

Andra vanliga logiska felaktigheter inkluderar Appell till auktoritet, Ad Hominem, Falsk dikotomi, Halvklippt resonemang och Hastig generalisering.

llama3:8b-instruct-q4_0

Texten diskuterar olika logiska felaktigheter som involverar att appellera till känslor istället för att använda rationella argument. Dessa felaktigheter är:

  1. Appell till rädsla eller konsekvenser: Att skrämma någon till att acceptera en ståndpunkt utan bevis.
  2. Appell till skuld: Att koppla en motstående åsikt till oegentlighet, vilket får personen att känna skuld.
  3. Appell till förakt: Att presentera motståndarens argument som absurt eller roligt för att avfärda det.
  4. Appell till ilska: Att väcka ilska hos sig själv eller andra för att påverka deras åsikter.
  5. Appell till hat: Att utnyttja befintliga känslor av hat eller avsky mot en motståndare.
  6. Appell till avsky: Att använda avsky för att övertyga någon, ofta genom att framhäva obehagliga eller avskyvärda aspekter.
  7. Appell till smicker: Att ge överdrivna komplimanger för att vinna stöd för en ståndpunkt.
  8. Appell till medlidande: Att väcka medlidande hos andra genom att presentera sig själv som sårbar eller värd av sympati.
  9. Appell till patriotism: Att använda patriotiska känslor för att påverka åsikter, ofta utan att ta hänsyn till fakta.
  10. Pooh-pooh-felaktighet: Att avfärda ett argument som ovärdigt allvarlig övervägning.
  11. Önsketänkandefelaktighet: Att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, istället för att vara baserat på bevis.

Dessa felaktigheter listas under den bredare kategorin “Appell till känslor” och kan användas för att manipulera eller påverka andras åsikter och beslut.

Texten diskuterar begreppet “Appell till känslor” eller “Argumentsum ad Passiones”, vilket är en felaktighet som involverar att försöka övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att presentera ett rationellt argument. Denna felaktighet är en del av den bredare kategorin Röd Häring-felaktigheter.

Texten listar flera specifika varianter av denna felaktighet, inklusive:

  1. Appell till rädsla eller konsekvenser: att få någon att frukta ett möjligt utfall utan stödjande bevis.
  2. Appell till skuld: att koppla en motstående åsikt till oegentlighet och få någon att känna skuld.
  3. Appell till förakt: att visa motståndarens argument som absurt och därmed orimligt.
  4. Appell till ilska: att väcka ilska hos sig själv eller allmänheten och använda det för att få någon att instämma med ens åsikt.
  5. Appell till hat: att utnyttja befintliga känslor av hat eller avsky mot en annan part.
  6. Appell till avsky: att appellera till avsky som en naturlig reaktion på något skadligt.
  7. Appell till smicker: att ge överdrivna komplimanger för att vinna stöd för sin åsikt istället för att tillhandahålla bevis.
  8. Appell till medlidande: att berätta en historia som väcker medlidande för att stödja en ståndpunkt, istället för att tillhandahålla bevis.
  9. Appell till patriotism: att appellera till patriotiska känslor för ett land, en kung, en stat eller en familj.

Texten diskuterar också “Pooh-pooh”-felaktigheten, som är en kombination av straw man och appell till förakt, samt “önsketänkande”, som är att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på istället för att vara baserat på rationalitet. Slutligen nämns “Att spela nazikortet”, som är ett specialfall av denna felaktighet som försöker sänka någon annans ståndpunkt genom att associera den med Adolf Hitler.

Texten avslutas med att lista andra vanliga logiska felaktigheter och tillhandahålla länkar för vidare läsning.

llama3:8b-instruct-q8_0

Texten diskuterar begreppet “Appeal to Emotions” inom argumentation, vilket är en felaktig slutsats som uppstår när någon försöker övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att presentera ett rationellt argument. Texten kategoriserar denna felaktighet i flera undertyper, inklusive:

  1. Skrämseltaktik eller konsekvenser: Att få någon att frukta en möjlig utgång utan stödjande bevis.
  2. Skuldtaktik: Att koppla motsatt åsikt till oegentligheter, vilket resulterar i känslor av skuld.
  3. Hånakt: Att visa motpartens argument som löjligt eller roligt, istället för att bevisa sitt eget ståndpunkt.
  4. Ilsketaktik: Att väcka ilska mot sig själv eller andra och använda det för att stödja sin position.
  5. Hämndtaktik: Att utnyttja befintliga känslor av hat eller hämnd mot en annan part.
  6. Avsky: Att använda känslor av avsky för att stödja ett argument.
  7. Smicker: Att ge överdrivna komplimanger för att vinna stöd för sin åsikt.
  8. Medlidande: Att berätta en historia för att väcka medlidande och sympati, istället för att presentera bevis.
  9. Patriotism: Att använda patriotiska känslor för att stödja ett argument.
  10. Pooh-pooh: Att avfärda ett argument som ovärdigt att överväga.

Texten diskuterar också relaterade begrepp som Wishful Thinking, vilket är att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, och Playing the Nazi Card, ett specialfall av känslomässig övertygelse där någon position sänks genom att jämföra den med Adolf Hitler.

Texten förklarar begreppet “Appeal to Emotions”, en typ av felaktighet där ett argument görs genom att appellera till känslor istället för att tillhandahålla rationella bevis. Artikeln listar flera specifika varianter av denna felaktighet, inklusive:

  1. Skrämseltaktik eller konsekvenser: att få någon att frukta en möjlig utgång utan stödjande bevis.
  2. Skuldtaktik: att koppla motsatt åsikt till oegentligheter och få någon att känna skuld.
  3. Hånakt: att visa motpartens argument som löjligt eller roligt, istället för att tillhandahålla bevis.
  4. Ilsketaktik: att väcka ilska hos sig själv eller andra för att stödja ett ståndpunkt.
  5. Hämndtaktik: att utnyttja befintliga känslor av hat mot en motstående part.
  6. Avsky: att använda avsky som ett sätt att övertyga någon, ofta genom att framhäva obehagliga fakta.
  7. Smicker: att ge överdrivna komplimanger för att vinna stöd för en åsikt.
  8. Medlidande: att berätta en historia som väcker medlidande hos andra för att stödja ett ståndpunkt.
  9. Patriotism: att appellera till patriotiska känslor mot ett land, kung, stat eller familj.
  10. Pooh-pooh-felaktighet: att avfärda ett argument som ovärdigt allvarlig övervägande.
  11. Wishful Thinking-felaktighet: att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, istället för baserat på bevis.

Artikeln nämner också relaterade logiska felaktigheter, såsom “Appeal to Authority”, “Ad Hominem”, och “False Dilemma”. Dessutom ger den länkar till ytterligare resurser och information om ämnet.

llama3:8b-instruct-fp16

Artikeln diskuterar begreppet “Appeal to Emotions” eller “argumentsum ad passiones”, vilket är en typ av felaktighet där ett argument försöker övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att presentera ett rationellt argument. Det finns flera specifika varianter av denna felaktighet, inklusive:

  1. Skrämseltaktik eller konsekvenser: att använda rädsla eller hotet om konsekvenser för att övertyga någon.
  2. Skuldtaktik: att koppla en motstående åsikt till oegentligheter och väcka känslor av skuld.
  3. Hånakt: att få motpartens argument att verka löjligt eller roligt, istället för att behandla det logiskt.
  4. Ilsketaktik: att väcka ilska hos sig själv eller andra för att få stöd för en position.
  5. Hämndtaktik: att utnyttja befintliga känslor av hat mot någon eller något.
  6. Avsky: att använda avsky som ett sätt att övertyga någon mot en viss idé eller handling.
  7. Smicker: att använda överdrivna komplimanger för att vinna stöd för en åsikt.
  8. Medlidande: att berätta en historia som väcker känslor av medlidande hos andra, istället för att presentera ett logiskt argument.
  9. Patriotism: att appellera till patriotiska känslor mot ett land, kung, stat eller familj för att få stöd.
  10. Pooh-pooh-felaktighet: att avfärda ett argument som ovärdigt allvarlig övervägande.
  11. Wishful Thinking-felaktighet: att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, istället för baserat på bevis eller verklighet.
  12. Playing the Nazi Card: att försöka diskreditera någon genom att koppla deras åsikter till Adolf Hitlers.

Artikeln ger också exempel och motargument för varje felaktighet, samt en lista över andra vanliga logiska felaktigheter.

Texten definierar en “Appeal to Emotions” som en felaktighet där någon försöker övertyga en annan person genom att väcka känslor istället för att presentera rationella argument. Det finns flera specifika varianter av denna felaktighet, inklusive:

  1. Skrämseltaktik eller konsekvenser: att använda rädsla eller hotet om konsekvenser för att övertyga någon.
  2. Skuldtaktik: att koppla en motstående åsikt till oegentligheter eller skuld för att göra den oacceptabel.
  3. Hånakt: att presentera motpartens argument som löjligt eller roligt, istället för att behandla dess förtjänster.
  4. Ilsketaktik: att väcka ilska hos sig själv eller andra för att få stöd för en position.
  5. Hämndtaktik: att utnyttja befintliga känslor av hat eller avundsjuka mot någon eller något.
  6. Avsky: att använda avsky som känslomässig övertygelse, ofta genom att framhäva obehagliga eller förolämpande fakta.
  7. Smicker: att använda överdrivna komplimanger för att få stöd för en position.
  8. Medlidande: att berätta en historia som väcker sympati hos andra för att få stöd.
  9. Patriotism: att använda patriotiska känslor för att påverka åsikter, ofta utan att överväga sambandet mellan känsla och argument.

Texten nämner också andra relaterade felaktigheter, såsom:

  • Pooh-pooh: att avfärda ett argument som ovärdigt att överväga.
  • Wishful thinking: att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, istället för baserat på bevis eller verklighet.
  • Playing the Nazi card: att använda en negativ association (t.ex. med Adolf Hitler) för att diskreditera någon annans position.

Sammanfattningsvis ger texten en omfattande översikt över olika känslomässiga övertygelser och felaktigheter som kan användas i argument.

llama3:70b-instruct-q2_K

Texten beskriver olika logiska felaktigheter som appellera till känslor istället för att presentera rationella argument. Dessa felaktigheter är:

  1. Appeal to Emotions: att övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att producera ett rationellt argument.

Specifika varianter av denna felaktighet inkluderar:

  1. Skrämseltaktik eller konsekvenser: att få någon att frukta en möjlig utgång utan bevis.
  2. Skuldtaktik: att koppla en motstående åsikt till oegentligheter, vilket resulterar i känslor av skuld.
  3. Hånakt: att visa motpartens argument som löjligt eller roligt istället för att direkt behandla frågan.
  4. Ilsketaktik: att väcka ilska för att enas om ett ståndpunkt.
  5. Hämndtaktik: att utnyttja befintliga känslor av hat eller hämnd.
  6. Avsky: att använda avsky för att påverka ett argument, även om detta anses mindre effektivt.
  7. Smicker: att ge överdrivna komplimanger för att vinna stöd istället för att presentera bevis.
  8. Medlidande: att berätta en historia som väcker medlidande istället för att stödja en position med bevis.
  9. Patriotism (Jingoism): att appellera till patriotiska känslor mot ett land, kung eller stat.
  10. Pooh-pooh-felaktighet: att avfärda ett argument som ovärdigt allvarlig övervägande, kombinerat med Straw Man och Appeal to Ridicule.
  11. Wishful thinking: att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, istället för baserat på rationalitet eller bevis.
  12. Playing the Nazi card (Reductio ad Hitlerum): att koppla en motstående åsikt till Adolf Hitler för att diskreditera den.

Texten nämner också andra vanliga logiska felaktigheter, inklusive Appeal to Authority, Ad Hominem, False Dilemma, Slippery Slope, och Hasty Generalization.

Texten beskriver olika logiska felaktigheter som appellera till känslor istället för rationella argument. Dessa felaktigheter är kategoriserade i flera typer, inklusive:

  1. Skrämseltaktik eller konsekvenser: att försöka övertyga någon genom att få dem att frukta en möjlig utgång utan bevis.
  2. Skuldtaktik: att koppla en motstående åsikt till oegentligheter för att väcka känslor av skuld.
  3. Hånakt: att visa motpartens argument som löjligt eller roligt, istället för att behandla det direkt.
  4. Ilsketaktik: att väcka ilska eller upprördhet för att påverka någon åsikt.
  5. Hämndtaktik: att utnyttja befintliga känslor av hat eller hämnd mot en grupp eller individ.
  6. Avsky: att försöka väcka avsky eller avsky för att stödja ett argument.
  7. Smicker: att använda överdrivna komplimanger för att vinna stöd för en åsikt.
  8. Medlidande: att berätta en historia som väcker sympati istället för att presentera bevisbaserade argument.
  9. Patriotism: att appellera till patriotiska känslor mot ett land, kung eller familj.
  10. Pooh-pooh-felaktighet: att avfärda ett argument som ovärdigt att överväga med en viftning av handen.
  11. Wishful thinking-felaktighet: att tro att något är sant bara för att det är trevligt att tänka på, istället för baserat på rationalitet eller bevis.

Texten nämner också andra logiska felaktigheter, såsom Appeal to Authority, Ad Hominem, False Dilemma, Slippery Slope, och Hasty Generalization.

llama3:70b-instruct-q6_K

Artikeln diskuterar begreppet “Appeal to Emotions” som en typ av logisk fallacy, där ett argument presenteras genom att väcka känslor istället för att presentera rationella bevis. Denna fallacy är en del av den bredare kategorin Red Herring Fallacies.

Artikeln identifierar flera specifika varianter av Appeal to Emotions, inklusive:

  1. Appeal to Fear or Consequences: att få någon att frukta en möjlig utgång utan stödjande bevis.
  2. Appeal to Guilt: att koppla en motsatt åsikt till oegentligheter för att väcka känslor av skuld.
  3. Appeal to Ridicule: att presentera en motpartens argument som absurt eller roligt, istället för att direkt adressera frågan.
  4. Appeal to Anger: att väcka ilska hos sig själv eller andra för att påverka åsikter.
  5. Appeal to Spite: att utnyttja existerande känslor av hat eller hämnd för att stödja ett argument.
  6. Appeal to Disgust: att använda avsky som ett medel för att övertyga, även om detta kanske inte är effektivt.
  7. Appeal to Flattery: att använda överdrivna komplimanger för att vinna stöd för en åsikt.
  8. Appeal to Pity: att berätta en historia som väcker medkänsla istället för att presentera bevis.
  9. Appeal to Patriotism: att appellera till nationalistiska eller patriotiska känslor utan logisk koppling till argumentet.
  10. Pooh-pooh: att avfärda ett argument som ovärdigt att beaktas, ofta i kombination med Straw Man och Appeal to Ridicule fallacies.
  11. Wishful Thinking: att tro att något är sant eftersom det är trevligt att tänka på, istället för baserat på bevis eller verklighet.
  12. Playing the Nazi card: att koppla någon annans åsikt till Adolf Hitlers åsikter för att diskreditera argumentet.

Artikeln ger också länkar till relaterade ämnen, såsom Appeal to Authority, Ad Hominem, False Dilemma, Slippery Slope, och Hasty Generalization, samt resurser för att upptäcka logiska fallacies.

Texten beskriver fallacyn “Appeal to Emotions”, som är en typ av argument som försöker övertyga någon genom att väcka känslor istället för att presentera rationella bevis. Denna fallacy kan ta många former, inklusive:

  1. Appeal to Fear: att få någon att frukta en möjlig utgång utan att tillhandahålla stödjande bevis.
  2. Appeal to Guilt: att koppla en motsatt åsikt till oegentligheter för att inducera skuld.
  3. Appeal to Ridicule: att porträttera en motpartens argument som absurt eller roligt istället för att direkt adressera frågan.
  4. Appeal to Anger: att väcka ilska hos sig själv eller andra för att påverka åsikter.
  5. Appeal to Spite: att utnyttja existerande känslor av hat eller hämnd mot en viss grupp eller individ.
  6. Appeal to Disgust: att använda avskyande eller störande bilder eller information för att påverka åsikter.
  7. Appeal to Flattery: att använda överdrivna komplimanger för att vinna stöd istället för att presentera bevis.
  8. Appeal to Pity: att berätta en historia som väcker medkänsla istället för att tillhandahålla logisk argumentation.
  9. Appeal to Patriotism: att appellera till nationalistiska eller patriotiska känslor istället för att presentera rationella argument.
  10. Pooh-pooh Fallacy: att avfärda ett argument som ovärdigt att beaktas, ofta i kombination med Straw Man och Appeal to Ridicule fallacies.
  11. Wishful Thinking: att tro att något är sant eftersom det är trevligt att tänka på, istället för baserat på bevis eller verklighet.
  12. Playing the Nazi Card: att försöka diskreditera någon annans åsikt genom att koppla den till Adolf Hitler eller nazismen.

Texten ger också länkar till relaterade logiska fallacies, såsom Appeal to Authority, Ad Hominem, False Dilemma, Slippery Slope, och Hasty Generalization, samt resurser för vidare lärande om informella logiska fallacies.

llama3-gradient:8b-instruct-1048k-q8_0

Här är en sammanfattning av texten:

Artikeln diskuterar “Appeal to Emotions”, som är en informell logisk fallacy där man försöker övertyga någon genom emotionella medel istället för evidensbaserat resonemang. Den listar och förklarar flera specifika typer av denna fallacy, inklusive:

  1. Appeal to Fear or Consequences (som presenterar potentiella konsekvenser utan bevis),
  2. Appeal to Guilt (användning av skuld för att tvinga samtycke med din åsikt),
  3. Appeal to Ridicule (avfärdande av någon annans argument som absurt),
  4. Appeal to Anger (att göra andra arga),
  5. Appeal to Spite,
  6. Appeal to Disgust,
  7. Appeal to Flattery (användning av överdrivna komplimanger för att vinna folk),
  8. Appeal to Pity (att väcka medkänsla för sig själv eller den motsatta åsikten).

Artikeln nämner också tre andra fallacies som ofta klassificeras under denna kategori: Pooh-pooh (där någon avfärdar ett annat arguments som ovärdigt allvarlig övervägande, men utan skäl), Wishful Thinking (att tro något eftersom det är trevligt istället för baserat på bevis och verklighet), och Playing the Nazi card (att presentera en position som liknande Adolf Hitler).

“Appeal to Emotions” är en typ av fallacy där ett argument eller slutsats presenteras med avsikt att väcka känslor för att övertyga, istället för att presentera logiska bevis eller resonemang. Det är en del av den bredare kategorin Red Herring Fallacies och har flera specifika former inklusive:

  1. Appeal to Fear: att få någon att vara rädd för en möjlig utgång utan några stödjande fakta. Exempel: “Den gudomliga ordningen måste existera. Om den inte gjorde det, skulle alla galaxer, planeter och kometer falla på jorden i en stor apokalyps.”
  2. Appeal to Guilt: att koppla den motsatta åsikten till en omoralisk handling som gör att människor känner skuld eller skam
  3. Appeal to Anger: att väcka negativa känslor som ilska hos sig själv eller andra för att få acceptans för en åsikt. Exempel: “Hur kan vi lita på en regering som håller oss alla i karantän!”
  4. Appeal to Spite: att använda existerande känslor av hämnd och hat
  5. Appeal to Disgust: att försöka få någon att avsky en position istället för att presentera bevis.
  6. Appeal to Flattery: att försöka övertyga andra genom att använda överdrivna, oärliga komplimanger
  7. Appeal to Pity: att appellera till medkänsla genom att få människor att känna medlidande för en situation eller person
  8. Appeal to Patriotism: att visa någon att deras argument är antipatriotiskt för att få acceptans för den motsatta åsikten. Exempel: “Naturligtvis är kriget i Irak berättigat! Stöd våra trupper!”
  9. Pooh-pooh fallacy: att avfärda ett argument som absurt eller ovärdigt att överväga
  10. Wishful thinking: att tro något eftersom det är trevligt, istället för baserat på bevis eller verklighet

Texten diskuterar inte “Playing the Nazi card” som en underkategori till appeal to emotions men det skulle kunna betraktas som en sådan av vissa personer eftersom “Guilt by Association” och “Appeal to Emotions” delar likheter.

llama3-gradient:8b-instruct-1048k-fp16

Här är en sammanfattning av texten:

Appeal to Emotions-fallacyn är en typ av Red Herring Fallacy där man försöker övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att tillhandahålla logiska argument. Det kan ta många former, inklusive:

  1. Appeal to Fear or Consequences: att få någon att frukta en möjlig utgång
  2. Appeal to Guilt: att koppla en motsatt åsikt till oegentligheter och känslan av skuld
  3. Appeal to Ridicule: att visa ett argument som absurt för att ogiltigförklara det
  4. Appeal to Anger: att väcka ilska istället för att tillhandahålla logiska argument
  5. Appeal to Spite: att utnyttja existerande känslor av hämnd mot en annan part
  6. Appeal to Disgust: att appellera till den naturliga reaktionen av avsky på grund av dess obehaglighet
  7. Appeal to Flattery: att ge överdrivna komplimanger i ett försök att vinna stöd
  8. Appeal to Pity: att skapa en historia som gör att människor känner sig dåliga för dig istället för att stödja din position, eller Argument from Compassion som uppmuntrar samtycke baserat på principer
  9. Appeal to Patriotism: att koppla en position till patriotiska känslor för sitt land, familj eller stat
  10. Pooh-Pooh: att avfärda ett argument som ovärdigt allvarlig övervägande

Dessutom finns det två fler varianter: Playing the Nazi card, där en motsatt åsikt diskrediteras genom att koppla den till Hitler och hans åsikter; och Wishful thinking, som innebär att tro något eftersom det är trevligt eller behagligt.

Här är en sammanfattning av texten:

En Appeal to Emotions (även känd som Emotive Fallacy eller Emotional Fallacy) är en typ av fallacy där man försöker övertyga någon genom att väcka deras känslor istället för att använda logisk argumentation. Här är några exempel, inklusive undertyper av denna fallacy:

  1. Appeal to Fear/Consequences: Att göra ett argument baserat på rädsla för möjliga konsekvenser utan några bevis.
    • “Den gudomliga ordningen måste existera. Om den inte gjorde det, skulle alla galaxer, planeter och kometer falla på jorden i en stor apokalyps.”
  2. Appeal to Guilt: Att använda skuld som ett sätt att framföra sitt argument, antingen genom att få någon att förutse att de skulle känna skuld för att inte göra något (Anticipatory Guilt) eller att få någon att känna sig dålig om de inte gör något (Reactive Guilt) eller att appellera till en existentiell känsla av ansvar.
    • “Om vi inte börjar spara på universitetet direkt efter att barnet föds, kommer vi att känna skam senare.”
  3. Appeal to Ridicule: Att visa att en motpartens argument är absurt istället för att tillhandahålla ett logiskt motargument.
  4. Appeal to Anger: Att väcka ilska som ett sätt att få någon att vara överens med dig.
  5. Appeal to Spite: Att använda det existerande hatet mellan två parter som ett skäl till varför din åsikt bör accepteras.
    • “Varför borde inte fångar utföra tungt arbete? Platsen är full av skräp!”
  6. Appeal to Disgust: Att göra ett påstående avskyvärt för att få någon att acceptera vad du säger.
    • “Ser du dessa plågsamma förhållanden för djur på fabriksskötslar?”
  7. Appeal to Flattery: Att ge överdrivna komplimanger som ett försök att vinna stöd för din åsikt.
  8. Appeal to Wishful Thinking: Att tro att något är sant eftersom det är trevligt att tänka på eller önska det, istället för baserat på bevis eller verklighet.
  9. Appeal to Playing the Nazi Card (även känd som Reductio ad Hitlerum): Att använda någon annans åsikt på grund av en negativ association med Adolf Hitler.

Exempel:

  • “Jag tror att saker kommer att gå bättre än prognoserna säger eftersom det gör mig varm och bekväm.”
  • Eftersom Hitler var emot rökning, att antyda att någon som är emot rökning är en nazist.

dolphin-llma3:8b-256k-v2.9-fp16

Den tillhandahållna texten är en detaljerad sammanfattning av olika typer av sofistikerade argument som är relaterade till emotionella appeller, vars syfte är att manipulera människors känslor och övertygelser istället för att tillhandahålla solida bevis eller rationella argument.

För att besvara din fråga om “Vad är logiska sofistikerade argument?” och ge en förklaring på enkelt sätt:

Logiska sofistikerade argument avser fel i resonemang som kan leda någon till ett felaktigt slutsats. De kallas sofistikerade argument eftersom de involverar ett falskt eller vilseledande argument.

Den text du tillhandahöll presenterar olika typer av sofistikerade argument som utnyttjar människors känslor i syfte att övertyga dem istället för att tillhandahålla starka och rationella argument.

Här är en sammanfattande lista över de logiska sofistikerade argument som nämns i texten:

  1. Appell till känslor: Att försöka övertyga någon baserat på deras känslor istället för att tillhandahålla bevis eller logik.
  2. Appell till rädsla eller konsekvenser: Att skrämma andra till att acceptera din ståndpunkt utan att presentera solida bevis.
  3. Appell till skuld: Att använda skuld som ett verktyg för att få andra att acceptera en viss åsikt genom att få dem att känna sig ansvariga för något negativt.
  4. Appell till förakt: Att göra den motstående åsikten att verka absurt och otrolig, det motsatta av vad som borde vara sant eller logiskt.

Dessa sofistikerade argument syftar till att utnyttja människors känslor istället för att presentera solida resonemang.

Den tillhandahållna texten handlar inte om en specifik fråga eller prompt. Den verkar vara en omfattande förklaring av olika logiska sofistikerade argument och en kort nämning av relaterade begrepp såsom appell till känslor, allmänhetens appell och relaterade känslor. Svaret skulle vara till hjälp om målet är att ge klarhet om dessa sofistikerade argument. Texten själv erbjuder dock inte ett direkt svar på någon prompt eller fråga.

Om du har en specifik fråga om logiska sofistikerade argument, var god och låt mig veta så kan jag bättre hjälpa dig att ge ett lämpligt svar.

Användbara länkar